16 apr Stadsbyggnadsdagarna fullbokade – stort intresse för klimatneutralt samhällsbyggande
Stadsbyggnadsdagarna 2026 gav både djup och bredd kring omställningen till klimatneutralt samhällsbyggande under arrangemanget i Lund – fullbokat med 150 personer på plats. Deltagarna fick ta del av både föreläsningar, stadsvandring, studiebesök, middag och mingel.
Magdalena Lindfeldt, ordförande för Kommittén för hållbar stadsbyggnad, rapporterar direkt efter konferensen:
– Vi har haft fantastiska dagar med intressanta föredrag. Vi har fått ta del av exempel på arbete i några av våra kommuner som går före i arbetet med klimatomställning i samhällsbyggandet. Värdkommunen Lund är en sådan förbild som med sitt arbete är på god väg mot målsättningen om ett klimatneutralt Lund 2030.
Är det något särskilt som du vill lyfta fram?
– Stadsbyggnadsdagarna fyller en viktig roll i spridning av goda exempel och för utbyte av erfarenheter mellan deltagarna. Det har varit jättebra föredrag som täckte hela spannet från globalt till lokalt, forskningsprojekt, praktiska exempel och fördjupningar om bland annat resursmedveten arkitektur och återbruk, klimatneutral mobilitet, trädens klimatnytta, beräkningsverktyg såsom klimatkalkyl och mycket mer. Det hållbara måste alltid gå först och det kan krävas mod att våga testa det oprövade för att nå resultat. Flera föredragshållare betonade också vikten av samarbete samt att glo och sno av lyckade projekt.
Något ytterligare du vill säga om årets konferens?
– Jag vill särskilt tacka Lunds kommun som har varit generösa i att dela med sig av sina erfarenheter och bjudit på välplanerade och intressanta studiebesök som varit mycket uppskattade.
Kan du säga något redan nu om nästa års konferens?
– Vi kommer att vara i Norrköping nästa år och vi ser fram emot att sätta ihop ett fint program tillsammans med dem.
Under Stadsbyggnadsdagarna 2026 i Lund, som arrangerades av Föreningen Sveriges Stadsbyggares Kommitté för hållbar stadsbyggnad tillsammans med Lunds kommun, låg fokus på den stora omställningen till ett klimatneutralt samhällsbyggande. På konferensen gavs utblickar i världen, Europa och Sverige med exempel på hur städer går före i klimatarbetet. Verktyg, processer och modeller för samverkan presenterades för den praktiska planeringen. Forskare och praktiker gjorde fördjupningar i teman som återbruk, grönplanering och mobilitet. Lunds kommun är en föregångare i klimatneutral samhällsplanering med målet att bli klimatneutral till 2030. Kommunen visade upp sitt arbete mot klimatneutralitet genom studiebesök och stadsvandringar.
Föredrag och studiebesök under Stadsbyggnadsdagarna 2026
Föredrag:
Världens städer går före i hållbarhetsarbetet
ICLEI är en världsomspännande organisation med över 2500 lokala och regionala aktörer i 125 länder som går före i hållbarhetsarbetet. Malmö är en av dessa städer och dessutom en av Europas 100 städer i NetZeroCities samt de 48 svenska Viable Cities som strävar efter klimatneutralitet till år 2030.
Katrin Stjernfeldt Jammeh (S), kommunstyrelsens ordförande i Malmö stad, och ordförande i ICLEI globalt.
Städernas roll i klimatomställningen
Vad krävs för att vi ska nå en hållbar samhällsutveckling inom de planetära gränserna? Viable Cities samlar idag 48 kommuner och städer som går före i arbetet för att nå klimatmålen.
Anders Wijkman, Ordförande i Viable Cities, tidigare EU parlamentariker och hedersordförande i Romklubben med mera
Klimatkommunerna – vikten av samverkan
Klimatkommunerna är en förening med över 50 kommuner och två regioner som går före i klimatarbetet. Tillsammans lär sig medlemmarna av varandra, inspireras och utbyter idéer och arbetssätt. Både politiker och tjänstepersoner deltar i arbetet.
Maria Ivansson, verksamhetsledare Klimatkommunerna
Klimatneutralitet i praktiken – verktyg i arbetet
Hur kan stadsplanering påverka klimatutsläpp från en hel stadsdel? IVL presenterar verktyg, forskningsprojekt och resultat och diskuterar vilka möjligheter detta ger för kommuner och andra aktörer. Flera viktiga klimatinitiativ tas också upp, till exempel LFM30.
Åse Togerö och Johan Holmqvist, seniorforskare IVL Svenska Miljöinstitutet
Klimatintegrerad planering i Malmö
Klimatintegrerad planering i Malmö innebär att klimatmål, utsläppsminskning och klimatanpassning integreras tidigt i stadsplanering, detaljplaner och byggande för robusta, jämlika, attraktiva och hållbara stadsdelar. Fokus för arbetet är samverkan, kunskapsbaserade beslut samt framtidssäkring.
Andreas Eggertsen, Arkitekt & klimatstrateg i Malmö stad
Klimatanalysen
Hur stor klimatpåverkan har den framtagna planen? Spacescape har tillsammans med IVL tagit fram ett redskap för klimatberäkningar i tidiga skeden som översiktsplan, planprogram och detaljplaner.
Tobias Nordström, Spacescape
Klimatpositivt byggande – så jobbar Uppsala
Uppsala kommun berättar om sitt arbete med klimatkalkyler i detaljplaneskede, klimatkrav vid markanvisning, exempel på lyckade projekt samt om samverkan, kunskapsspridning och gemensamma gränsvärden som nycklar till framgång.
Lisa Henningsson, förändringsledare för hållbart byggande och Carlos Ruiz-Alejos, planarkitekt i Uppsala kommun
Den lilla kommunens resa – från eldsjälar till att få fler att bära frågorna
Enköping var en av de första städerna som signerade ett klimatkontrakt. Nu skapas processer och arbetssätt för att klimatneutralitet ska genomsyra hela samhällsbyggnadsprocessen. Ta del av den mindre kommunens framgångsfaktorer och utmaningar.
Isabell Eklund, projektledare stadsutveckling Enköpings kommun
Bevara eller förklara
Branschen har fått upp ögonen för befintliga värden i byggnader och platser. Genom initiativ som House Europe! kan vi utveckla nya arbetssätt och flytta gemensamma positioner från rivning till renovering.
Henrik Almquist, Agency for Adaptive Architecture och adjunkt vid Lunds Tekniska Högskola
Resursmedveten arkitektur
Att återbruka och ta tillvara material som sedan styr gestaltningsprocess och planprocess för nya byggnader. David visar exempel på resursmedveten arkitektur och innovation kring hållbara material.
David Gryth, arkitekt Lendager Group, Köpenhamn
Återbruk som formar framtidens arkitektur
Om att se värdet i det som redan finns. Lunds nya centrala stadsdel Västerbro har höga ambitioner när det gäller cirkulärt byggande.
Åsa Nyberg, planarkitekt Stadsplaneringsavdelningen, Lunds kommun
Trädens roll för klimatnytta, livskvalitet och framtidens hållbara stad
Föredraget belyser trädens koldioxidupptag, principen 3+30+300 och hur urbana träd skapar klimatnytta, hälsa, biologisk mångfald och attraktiva livsmiljöer genom konkreta exempel och praktisk tillämpning i svenska städer för ökad resiliens.
Johan Östberg, docent och delägare Trädkontoret AB
Järfällas klimatresa – från grön tradition till klimatneutral framtid
Att nå klimatneutralitet 2030 är en utmaning i en växande kommun. Men Järfälla siktar högt – med naturen som nyckel för klimatomställning och samhällsplanering och samverkan som starka verktyg.
Lottie Blomgren, stadsträdgårdsmästare/grönstrateg, Järfälla kommun
Hållbar mobilitet idag och för framtiden
Hur ser mobiliteten ut idag och hur behöver den förändras för att klara klimatmål för persontransporter? Vilken förändring går att genomföra redan till 2030 och hur ser det ut på längre sikt?
Lena Smidfelt Rosqvist, VD och forskare Trivector Mobility
Klimatneutral mobilitet och CoAction – att utveckla tillsammans
Samhällets alla parter måste samverka på riktigt för att ställa om till att bli klimatneutrala. En strategi från 1999 utvecklas till att involvera alla i arbetet. CoAction är en pilot där vi samlar lärdomar. Vi har kommit långt inom hållbart resande.
Per Eneroth, mobilitetsstrateg och strategichef, Lunds kommun
Studiebesök:
I år fanns fyra intressanta studiebesök att välja mellan under guidning av Lunds kommun.
Program Brunnshög
Ett av Sveriges mest ambitiösa stadsutvecklingsprojekt med hållbarhetsfokus. Resa med spårvägen till Brunnshög.
Guide: Katarina Meier, arkitekt och programledare, Lunds kommun.
Brunnshög ska vara ett europeiskt föredöme, en pionjär som står längst fram i utvecklingen. Alltifrån stora tekniska system, som spårväg och fjärrvärme, till mindre initiativ, som regntunnor och bilpoolsmedlemskap, ska göra Brunnshög till en plats som genomsyras av hållbarhet och livskvalitet. En stadsdel som är hållbar – på riktigt. Brunnshögs antagna visionsmål är utmanande. De är satta för att sporra till nytänkande och omprövning. Samtidigt är hållbarhet ett brett begrepp – i Brunnshög arbetar vi utifrån tre hållbarhetsmål minimera, balansera och maximera. Det innebär bland annat minimera klimatpåverkan, balansera jordbruksmarken som tas i anspråk och maximera sinnesintrycken genom att skapa en miljö där många trivs.
Program Västerbro
Västerbro – Centrumnära stadsutveckling av ett befintligt verksamhetsområde där kommunen jobbar tillsammans med privata fastighetsägare för att hålla en hög ambition vad det gäller hållbarhetsfrågor.
Guide: Linda Karlsson, landskapsarkitekt och programledare.
Med Västerbro får Lund en ny stadsdel nära centrum. Det som idag kallas Öresundsvägens verksamhetsområde, omvandlas steg för steg till en levande, hållbar stadsdel. Här ska det finnas olika slags bostäder, verksamheter och gröna parker. I Västerbro ska det byggas upp till 3 900 bostäder som ska varvas med arbetsplatser, butiker, kaféer, parker och kommunal service som skola och förskolor. Med ett läge nära centrum tar det inte många minuter att promenera från Västerbro till Lund C. Alla som utvecklar stadsdelen ska göra det i en hållbar riktning. Därför finns 17 specifika och hållbara mål för stadsomvandlingen. Området har 28 olika fastighetsägare och kommunen äger bara framtida gator och parker. Detta är en ovanlig förutsättning.
Centrala Lund
Den medeltida staden Lund har förändrats under århundradena och gamla byggnader har fått nya funktioner samt kompletterats med nya byggnader.
Guide: Petter Eiring, Stadsantikvarie Lunds kommun
Lunds stadskärna har unika kvaliteter med sin tusenåriga historia, samtidigt finns stor potential att förtäta och vitalisera staden. Genom att bygga på lucktomter, omvandla torgen och göra de viktigaste stråken tydligare får vi en stadskärna som ännu fler vill besöka, bo och verka i. Den som går och cyklar ska få en tryggare och trevligare upplevelse. Tung trafik genom stadskärnan har minskat betydligt efter att stadsbussarna flyttade sin knutpunkt till Lund C. För stadskärnan finns en särskild strategi som syftar till att skapa en samlad framtidsbild hur Lunds stadskärna kan utvecklas med bebyggelse, offentliga platser, trafik, handel med mera. Historiska kvaliteter ska tillvaratas och planen ska peka på kvaliteter och innehåll där nya upplevelser ska tillföras som stärker stadens identitet och attraktionskraft ytterligare.
Hållbar mobilitet
Lund är cykelstaden, promenadstaden och spårvagnsstaden. Följ med på en vandring i den hållbara mobilitetens tecken.
Guide: Anders Söderberg, mobilitetsenheten, Lunds kommun
Redan 1996 beslutade Lund att ta fram en strategi för ett miljöanpassat transportsystem i Lund, och det ledde till LundaMaTs (MiljöAnpassat TransportSystem). I den nu aktuella fjärde generationen arbetar kommunen tillsammans med företagarna för att minska biltrafiken och förändra beteendet hos trafikanterna att resa hållbart. Saker som är på gång är att anlägga mobilitetshubbar, ordna samåkningstjänster, se till att det finns fler lånecyklar och skapa bättre laddmöjligheter för elcyklar. I Lund finns dessutom redan en spårvagn på plats, och den underlättar förstås för ett hållbart kollektivt resande. Föreningen Gröna mobilister utsåg Lunds kommun till Grönt föredöme 2024. Lund fick utmärkelsen för minskad biltrafik genom satsningar på hållbara transportmedel och stadsmiljöer som prioriterar kollektivtrafik, gång och cykel.